Historik
Föreningens Historia
I Trädgårdsföreningens protokoll speglas utvecklingen under 100 år inte enbart av det som växer och gror, utan även bredvidliggande händelser framträder understundom. Protokolltexten är på sina håll direkt återgiven i denna sekelresumé, vilket emellanåt ger en ”gammaltolkning” och än mer påtaglig; en gammalstavning.
De människor, som möttes vid bildandet av föreningen och blev medlemmar med gemensamma mål och intressen, var trädgårdsmästare vid herrgårdar och större lantgårdar i och i Kalmar5s närhet. De större gårdarna är nu, i de flesta fall, utan anställda trädgårdsmästare.
Större lantgårdar i Kalmar vid sekelskiftet var exempelvis Skälby Kungsgård, Solbacken, Stensberg, Lindsberg, Törneby och Falkenberg.
Från de välskrivna och innehållsrika protokollbladen kommer dåtidens förhållande läsaren tillmötes. De förtäljer svårigheter med väder och vind, goda och dåliga odlingsresultat, konfrontationer med magistrat och myndigheter, men som mest framträder den kollegiala samhörigheten.
Den nybildade och rikstäckande ”Gartnerfonden” understödde den trädgårdsmästare, som av ålders- eller hälsoskäl hade ekonomiska svårigheter. De fingo bidrag varierande mellan 50 och 100 kronor. Även vid dödsfall utgick understöd till efterlevande. Från Kalmarföreningen framfördes ett förslag att bygga ett ”åldringsvårdshem” för gamla trädgårdsmästare. Folkpension var ännu ett okänt begrepp.
Efter första världskriget och ett stycke fram på 20-talet märks en viss ändring av medlemmarnas yrkesinriktning. Flera handelsträdgårdar börjar etablera sig i Kalmarområdet. Ägarna, handelsträdgårdsmästarna, kom att bilda egna lokalföreningar i Kalmartrakten av ”Sveriges Handelsträdgårdsmästares förbund”, och lämnade därmed den gamla föreningen.
På senare delen av 20-talet och början av 30-talet ökade efterfrågan på arbetskraft till stadens industrier som blomstrade. Man skönjer också därvid en standardhöjning i och med den alltmer tilltagande villabebyggelsen. Egnahemslån erbjuds som underlättar byggandet.
För trädgårdsföreningens del medför det att en ny grupp av unga medlemmar kommer; egnahemsträdgårdsägarna. Dessa medlemmar frågar efter råd för den egna täppan med fruktträd och grönsaker.
Ordförande i gamla föreningen
Carl Lindblom, Värnanäs 1896 – 1898
August Ericsson, Kalmar 1899 – 1911
Edward Schuwert, Kalmar 1912 – 1940Ordförande i nya föreningen
Gustav Celander 1933 – 1937
Gustaf Johansson 1938 – 1970
Sven Ragnarsson 1971 – 1977
Magnus Erlandsson 1978 – 1983
Erik Wilhelmsson 1984 – 1985
Karl Bergsten 1986 – 1990
Ture Holgersson 1991 – 2002
Per-Olof Johansson 2003 – 2004
Tage Selander 2005 – 2012
Liselotte Hellström 2013 – 2021
Annika Fonseca 2022 – Sittande
Ett trädgårdsråd bildas, som med tiden, bildlikt talat, blir en välväxande och blomstrande gren från moderföreningen. Trädgårdsrådet ombildas till förening, Kalmar Fruktodlarförening, som får ett start/födelsebidrag av moderföreningen. Under 50-talet ”avsomnar” den äldre föreningen på grund av minskad aktivitet både av styrelsen och dess medlemmar, som efter hand funnit sin plats i fruktodlarföreningen.
Styrelsen för fruktodlarföreningen fann ganska snart, att ett namnbyte låg i tiden. Nytt namn blev helt följdriktigt: Kalmar Trädgårdsförening. Ett namn som var mera heltäckande för föreningens verksamhetsområde. Det är nämligen inte bara frukt som har sin plats i en trädgårdsägares planer, utan även blommor och köksväxter, en trädgård med blomstrande ögonfägnad.
Kalmar är en skolstad, turiststad, industristad men även en trädgårdsstad som i detta avseende kan väl mäta sig med mången annan. Kommunens egna insatser på grönområdena är förebildliga med de välplanerade parkerna, som i fackkretsar tilldrar sig berättigad uppmärksamhet. I turistpropagandan ser vi att Kalmar beskrivs som syrenernas stad. Detta utan någon överdrift. Trädgårdsintresset hos Kalmarborna har varit och är mycket stort, något som syns i de många blomstrande trädgårdarna som i hög grad verkat för och bidragit till en grönskande boendemiljö.
Kalmar Trädgårdsförening – ett samlande forum, som i många år med information, föredrag, råd och hjälp i trädgårdsfrågor, medfört och ökat trädgårdsintresset bland trädgårdsägarna.
Trädgårdsföreningens målsättning är att åt alla ge stimulans till att förbättra sin närmiljö och skapa en för hela samhället positiv atmosfär och en trivsamhet som välskötta trädgårdar kan ge åt vår boendemiljö.
Trädgårdsodling, som fritidssysselsättning, är en av de mest utövade aktiviteterna här i landet och inte minst inom Kalmar. Den är samtidigt den mest familjevänliga, då allt som görs i trädgården, sker i hemmets omedelbara närhet och oftast av hela familjen tillsammans. Den kan dessutom ge en meningsfylld fritid åt alla åldrar, då det alltid finns något som lockar till ett stimulerande umgänge bland såväl blommor som nyttoväxter.
Kalmar Trädgårdsförening är en förmedlare av information. Föreningen är ansluten till ”Kalmar Läns Trädgårdsförbund” och medlem av ”Riksförbundet Svensk Trädgård”. Medlemskapet ger en fortlöpande och värdefull information genom den mycket förnämliga tidskriften ”Hemträdgården”, som utkommer med fyra nummer per år och innehåller en mängd impulsgivande artiklar i olika trädgårdsämnen. Därtill kommer trädgårdsföreningen som på lokal nivå driver en allsidig och livlig mötesverksamhet under året med tonvikt på hortikulturella spörsmål. Denna service har varit mycket uppskattad av såväl medlemmar i föreningen liksom många övriga, som fått hjälp genom föreningens verksamhet.
Med föreliggande 100 års resumé speglas händelseutvecklingen genom åren. Intresset av trädgårdsodling växlar alltifrån kristiders behov av frukt och grönsaker till den blomstrande trädgårdens utseende.